Postat i: Insikter och frågor | Etiketter: axiom, äganderätt, förnybara resurser, naturresurser
I tankarna kring axiom nr. 1 landade jag i att det finns två vägar att gå för att säkerställa att förnybara resurser inte konsumeras i högre takt än de fylls på. Den ena vägen är med hjälp av en central kontroll som omfattar hela jorden, den andra baseras på gräsrotsengagemang där innevånarna i en avgränsad geografisk region själva hanterar frågan. Jag ser lokala lösningar som det mest realistiska alternativet och ser vissa urbefolkningars relation till jorden som en förebild. Yes, även urbefolkningar har gjort fel, men bland annat vissa indianstammar i Nordamerika hade ett sunt och långsiktigt perspektiv. Detta är en fråga att återkomma till.
Tanken just nu handlar om äganderätt. Hur ska en regional och lokal lösning för hantering av naturresurser fungera, när vem som helst kan äga vad som helst vart som helst? Jag kan sitta i Sverige och äga naturresurser vart som helst på jorden och om jag så önskade motarbeta ett hållbart resursutnyttjande på en plats som jag inte har någon som helst koppling till. Problemet är att jag inte heller tror på statligt ägarskap av alla resurser, eller gemensamt ägande heller för den delen. Vi människor har för svårt att hålla sams för att det skulle fungera. Då kanske det vore lättare att se över äganderätten? Är det verkligen rimligt att vi kan göra vad som helst med resurser som vi äger, eller har vi ett ansvar att se tills så att de används på ett förnuftigt sätt? Hur skulle man kunna förändra äganderätten så att den inte utgår ifrån att vi fått jorden av våra förfäder, utan från det faktum att vi lånar den av våra barn?
En tanke till – om man gör en justering i förutsättningarna för äganderätten räcker det inte med att göra det inom ett lands eller en handelsregions gränser. Om förändringen gjorden endast i Sverige skulle svenska företag kunna fortsätta rovdrift i utvecklingsländer. Om nya definitioner och lagar kring äganderätten införs i Sverige, EU eller hela västvärlden måste dessa regler innefatta områdets innevånare, även när de agerar utanför landets gränser. Varför är det så viktigt? Jo, därför att det alltid kommer att finnas länder som försöker locka till sig utländskt kapital genom att ge investerarna fria händer. Ett sådant tillvägagångssätt underminerar försök att införa ett hållbart resursutnyttjande.
Like this:
Kommentera än så länge
Lämna en kommentar
